Nicole stod och kollade ut genom fönstret. Äntligen hade vintern kommit till St Claire. Vintern var något Nicole uppsakttade, då de brukar vara långa sommrar och väldigt korta vintrar där de var bosatta. 

'' De snöar. '' sa Nicole medan hon följde snöflinga för snöflinga ner till marken. 

'' Vad betyder de? Att du äntligen kommer gå ut? '' svarade Bianca, som satt i soffan. 

Bianca och Nicole hade känt varandra så länge de kunde minnas och när de gick ut högstadiet bestämde de sig för att flytta tillsammans, hela vägen från Twinbrook till St Claire. 

Nicole vände sig om och stirrade på sin bästa kompis. Hon visste inte vad hon skulle säga. Efter en minuts tystnad, som kändes som en evighet, svarade hon. 

'' Du vet inte hur svårt det har varit för mig. Vi var tillsammans i över ett år. '' 

'' Det är jag medveten om, men behövde du spendera 3 månader och 16 dagar inne i huset för det? Jag förstår att du sörjde, det förstår jag verkligen, men för att komma över honom behöver du nog komma ut lite. '' 

Nicole höjde ögonbrynen. 

'' Du har alltså räknat dagarna sedan jag och Max gjorde slut? '' 

'' Det har varit jobbigt att ta hand om dig och nu när din favorit årstid är här kan du väl ta dig ut.. en liten sväng i alla fall? Jag vill ha tillbaka min gamla vän. '' 

Nicole suckade och skakade på huvudet. '' Jag får väl se.''

'' Det är för ditt egna bästa. Jag måste sticka till jobbet nu, men gå du. Glöm inte skriva klart din ansökan till universitetet, den måste vara inne senast nästa vecka. ''

'' Okej mamma. '' 

Bianca blängde på Nicole innan hon reste sig upp och skyndade iväg. 

Nicole stannade upp vid tv-hyllan. Hans skivor. Det enda han lämnat kvar innan han valt karriären framför henne och flyttat till Bridgeport. Hon torkade snabbt bort en tår som rann ner på kinden och gick med bestämda steg ut i hallen för att sätta på sig jackan. 

Gatorna var tomma, träden var fulla av snö, husen var precis detsamma som innan och de enda som hördes var ljudet från tunnelbanan längre bort. 

De slutade med att hon stannade till på bibloteket. Men allt där inne påminde henne om Max. Hon minns hur de bara några veckor innan han gjorde slut satt och läste om universitetet och de olika linjerna, gjorde tester och planerade hur allt skulle ske. Det gjorde ont inom henne. Trots att Nicole försökte glömma allt och gå vidare kunde hon inte. Hon brydde sig fortfarande om honom. Hon ville veta hur han hade det, hur han mådde. Hon ville veta allt.

Nicole bestämde sig för att lämna bibloteket, för att de fortfarande väckte för mycket känslor. Hon bestämde sig för att helt enkelt gå hem igen.  

Men påvägen hem såg hon något hon aldrig trodde hon skulle se igen. Max. Hon var stensäker på att det var han. Samma tröja, samma jeans, samma hårfärg.

'' Max! '' ropade hon. Inget svar. '' Max!! '' ropade hon igen precis innan mannen försvann in på restaurangen. 

Hon ville inte ge upp, hon kunde inte. Hon rusade efter och in på restaurangen, men när hon kom in var det alldeles proppfullt och han var borta. Hon såg sig omkring men ingen Max, ingen man i grå tröja. Med tunga steg vände hon om och började traska hem. 

När hon kom tillbaka var Bianca redan hemma. 

'' Vad gör du hemma så här tidigt? '' frågade hon medan hon slog sig ner på en stol mittemot Biancas. 

'' Klockan är faktiskt två, du måste ha varit ute länge, och jag hade inte mycket att göra så jag stack hem. ''

'' Gick hela vägen till biblioteket och tillbaka. '' 

'' Imponerande. Jag är glad att du gick ut. Hur känns det? ''

'' Det var inte precis till någon hjälp om det var de du hoppades på. Men du kan inte tro vad jag såg idag, på hemvägen.''

'' Berätta, var det en människa? '' sa Bianca och himlade med ögonen. 

'' Max! '' 

Bianca stelnade till och stirrade på sin kompis. '' Max? '' upprepade hon nervöst. 

'' Ja. Jag ropade på honom men han svarade inte. ''

'' Såg du hans ansikte? '' 

Nicole skakade på huvuet. '' Nej, men jag är säker på att det var han! '' 

'' Då kan du ju inte veta. Det kan ha varit vem som helst... Jag ska bara gå och ringa ett samtal, smaka en jordgubbe om du vill.''

Bianca försvann ut i hallen och tog upp mobilen och knappade in ett snabbnummer. 

Det gick ett par signaler innan någon svarade. ''Hallå?'' hördes de från andra luren.

'' Max? '' svarade hon tyst.

'' Ja? ''

'' Nicole såg dig idag. ''

'' Ah, jag tyckte jag kände igen rösten.. ''

'' Seriöst Max. Du ger henne hopp, förstör henne igen. Du måste vara mer försiktig, för både din, min och hennes skull. Det kommer aldrig bli något annars. Förstått? ''

'' Ha.. '' svarade han. '' Är du lite upprörd? Lugn bara, jag är vanligtvis diskret. Jag har förfanken varit här en månad och hon ser mig först nu. Bakifrån. ''

'' Hejdå. '' sa Bianca och la på.

Hon traskade in i köket igen och kollade på Nicole, och sedan log hon.

'' Utekväll ikväll! Jag ringer Samantha, Ean och Linn. Det blir kul. ''

Nicole kollade upp på henne och skakade på huvudet.

'' Jag hatar att umgås med främlingar. ''

'' Tänk på en sak, vi var främlingar förr. Kom igen nu! ''

Det gick en stund innan Nicole fick fram ett ''ja''.

Dagen rullade på och kvällen närmade sig. Samantha och Bianca slog sig ner med vars ett vinglas i handen och började snacka. 

'' Hur länge sedan var det egentligen hon var ute? '' undrade Samantha och kollade på Nicole, som dansade lite stelt på dansgolvet medan hon såg sig omkring. 

'' På nattklubb? '' 

'' Vad annars? '' frågade Samantha. 

'' Ser ut som hon aldrig varit på någon, '' svarade Bianca snabbt och skrattade.

Efter ett antal drinkar kom Ean, en av Biancas kompisar, fram till Nicole. 

'' Får man bjuda på en drink till denna sötnosen? '' sa han och blinkade med ena ögat. 

Nicole log osäkert tillbaka i hopp om att han inte skulle märka att hon var blyg. '' Behövs inte, nyss fyllt på för femte gången. '' svarade hon. 

Han skrattade lite. '' Hänger du med bort och sätter dig då? ''

'' Absolut, jag ska bara gå på toa. '' sa hon och försökte låta lite mer säker än innan. Han nickade och gick bort till sofforna. 

'' Jag ska bara gå på toa. '' upprepade hon för sig själv. Så fjantig hon var.

Nicole skyndade sig in på toan ihopp om att ingen skulle vara där så hon kunde peppa sig själv, men istället möttes hon av något hon aldrig trott. Något hon inte klarade av.

'' Max? Bianca? '' sa hon förvånat med en klump i halsen.

Bianca vände sig hastigt om. '' Nicole! '' ropade hon men Nicole lyssnade inte. Hon hade redan öppnat dörren och försvunnit ut till de andra. 

'' Ta det imorgon, '' sa Max och tog tag om Bianca igen. '' Då hinner hon bli full och inte minnas. '' 

Heeeeeeeeej! Kan berätta för er alla att denna kommentar var ganska ''passande'' just nu, för jag har börjat fota till en ny berättelse/historia, som jag hoppas ni kommer uppskatta. Lär komma upp senare idag, så håll utkik. 

Namnlös. 

Tips?

Oktobers simsblogg är..

summersims

Print screen direkt från bloggen, hoppas det var okej.

Anledningen till att jag valde summersims till vinnare är för det är en snygg design, fina bilder och bra inlägg. Jag har faktiskt inte hittat till den bloggen först nu. Värd att kolla in! 

Åker iväg imorgon och kommer hem på lördag vilket innebär att bloggen står still ett par dagar men när jag kommer hem igen ska ni få se mer av min nya skapelse. ;) 

Jag har skapat mig en simstumblr! Så nu får ni gärna dela med er av era favorit simstumblrs och er egen förstås. Min hittar ni HÄR. (Jag kommer såklart fortsätta blogga här, på tumblr blir det bara lite mer bilder). 

Sista chansen att anmäla er/nomniera någon till månadens simsblogg idag. Vinnaren presenteras i ett tidsinställt inlägg imorgon. Klicka HÄR för att komma till inlägget. 

Ladda ner