Del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12, del 13, del 14, del 15

Del 16

Det hade börjat mörkna lite smått i Lucky Palms och Heidi hade precis lämnat de andra för att flytta tillbaka till Miss Kolling eller också kallad, Vivian. Påvägen till Vivian stannade hon till och körde upp mot sina föräldras hus. Hon stod stilla en stund. Vad skulle hon säga? Vad gjorde hon ens där? Hon ångrade sig fort och hoppades på att ingen skulle ha sett henne. 

Hon kom inte till Vivian förrän sent på kvällen. 

'' Som du förändrats Heidi, man känner knappt igen dig! '' sa hon med samma gamla vanliga röst som hon haft sedan första gången de träffats. 

'' Jag är ledsen för att jag inte hört av mig, samtidigt glad att se dig! ''

'' Kan man få en ursäkt varför du inte hört av dig..? ''

'' Öööh.. '' Snabbt tänkte Heidi tillbaka på de som hänt och vad Vivian skulle tänka om henne. '' Hänt mycket! Plugg alltså, lektioner, full rulle dag in och dag ut. '' Hon ångrade att hon inte tidigare berättat för Vivian om vad som hänt och vad hon gått igenom.

'' Vi kan prata om det när du är redo, antar jag. Men jag är sömnig och ska sova, du vet ju var ditt rum är, vi ses imorgon bitti. '' sa Vivian och nickade mot Heidis dörr samtidigt som hon vände sig om och gick in i sitt sovrum. Heidi nickade efter att Vivian hade gått in i sitt sovrum. 

Hon slog sig ner vid sitt skrivbord och öppnade sin bok. Hon kollade igenom den lite. Alla texter som hon skrivit. Det kändes kul att kolla tillbaka på allt bra som hade hänt. Heidi hade nämligen en ''hemlig'' bok där hon skrev ner allt som gjort henne glad under dagarna. Hon hade sagt till dig själv att kolla igenom den när hon hade svårare perioder. Hon önskade att hon haft den med sig till skolan men den hade varit i tryggt förvar här med. Hon hade gömt den under sin sängmadrass. Vivian var aldrig ens inne i Heidis rum om Heidi inte var där. Det kändes skönt eftersom hon visste att hennes bok hade varit i tryggt förvar då.

Nästa morgon var de båda två tidigt uppe. Vivian hade fixat en stor frukost till Heidi och Heidi hade mest stirrat på den. Det hade varit länge sedan hon åt så mycket. Både till lunch och frukost. En sån stor måltid hade hon ätit på en vecka när hon bott i samma rum som Sanna. De hade ätit ytterst lite, när hon väl tänkte efter.

'' Tack för att du gör detta för mig, fixar frukost och allt. ''

'' Inga problem, du är som en extra dotter. Alltid trevligt. Och du behöver få i dig mat! Du ser faktiskt ut att ha magrat. Jag hoppas du har ätit ordentligt och tagit väl hand om dig själv.''

Heidi svalde och nickade samtidigt som hon tvingade fram ett leende. Vivian kollade underligt på henne en stund innan hon öppnade sin mun igen: '' Kaffe? '' sa hon och kollade frågande på Heidi. 

'' Nej tack, det är bra. Jag har mitt... iste? '' 

'' Något i den stilen är det! Jag hade tänkt göra våfflor, sugen? ''

'' Åh nä. Jag blir proppmätt av detta, tack för frågan. Jag tänkte faktiskt duscha.''

'' Du har blivit mycket artig, fast vad vet jag, det var du nog innan med.''

Heidi ryckte på axlarna och flinade medan hon reste sig och försvann in i badrummet bredvid.

En kvart senare stod hon i köket, nydsuchat med nya fräsha kläder.

'' Du bor på en gård nu, kära du. Titta på dig! Ska du gå runt i det då? Klackar till och med.''

'' Hah, om jag inte bott här hade jag inte haft på mig denna tröjan. Och jag har inte haft klackar på evigheter! ''

'' Och ditt hår? Varför lila? '' 

'' Puh, vilket polisförhör.''

'' Ja, men jag vill ha svar på sista frågan.. snälla? '' 

'' Ja okej. Jag färgade det lila i topparna när jag hade en svårare period. Jag bröt ihop lite och var deprimerad och färgade mitt hårfärgglatt. Livet är verkligen inte alltid som man tänkt sig.''

Vivian nickade förstående. '' Förstår, om du vill prata om något 'är det bara att säga till.''

'' Ja, och jag är glad att du finns där. Men jag tänkte gå ut till hästarna.. kommer du med? ''

'' Om fem minuter, gå du i förväg. Jag plockar undan maten.''

Heidi gick ner till sina hästar, kramade om dem och kelade länge. I fem mintuer, tills Vivian kom ner för att rida en kort runda med Heidi.

'' Har du ridit något förrut? '' sa Heidi när de väl var uppe på hästarna. Heidi på Lenita, som var äldst av hästarna, och Vivian på Maxii. 

'' Mmhmm. Faktiskt. Jag provred Maxii medan du flyttade ut. När han inte var ett föl längre förstås. Rida var nog inte min grej, definitivt inte att lära en häst heller. Krävs tid för att hålla på med dessa hästar hörru.'' Heidi nickade och skrattade lite. '' Japp, alla djur kräver tid. Vissa mer än andra.''

Så fort Heidi och Vivian var tillbaka i villan gick Heidi in på sitt rum för att plugga resten av eftermiddagen. Hon hade fått vara ledig idag för att komma på plats, vilket hon egentligen inte behövt, och bestämde sig för att ta igen allting. Att plugga var verkligen inte hennes grej, och det hade de heller aldrig varit. Hon satt mest och stirrade ner i papperna ihopp om att få fotografiskt minne till prov. Det var dessutom inte lätt att plugga när en katt satt på hennes skrivbord och försökte dra till sig hennes uppmärksamhet samtidigt som den skulle rengöra sig själv.

Heidi hade suttit på sitt rum, i fyra hela timmar för att plugga. 

'' Jag har fixat mat. Du borde äta lite. ''

Heidi suckade tungt. '' Jag hinner inte.. jag har en bok att läsa också. Jag ligger verkligen efter.''

'' På bara en dag? '' sa Vivian chockerande. 

'' Nääää... jag har inte varit med på alla lektioner. Skolkat lite. Dumt, jag vet det. Men allt har inte gått som jag tänkt mig och...''

'' Du behöver inte förklara. Livet är som en berg-och-dahlbana. Det går upp och ner. Ibland är allt toppen, ibland ligger man själv nere på botten. Man måste accpetera det, kämpa och försöka hålla sig stark. Ta med dig din bok och läs den medan du äter.''

Heidi nickade långsamt och reste sig upp och plockade upp boken ur sin väska. Det kändes bra att ha någon som förstod en så väl. En som var äldre och klokare. Istället för en som var galen i henne, en mode-inriktad och en... hon kom inte på någon typsikt sak med Tomas. En vän kom hon fram till. Ungefär så som Jocke var förrut, men inte riktigt lika på.

Heidi åt långsamt och läste ett par sidor ur boken, eller ja, de kapitel som hon missat samtidigt som hon diskuterade frågorna som stod med Vivian. Hon lärde sig en hel del av de Vivian sa. Både av det hon skulle lära sig och om Vivian. Det var intressant att höra om saker Vivian gjort i sitt liv. Vad hon gått igenom. Visst fick det Heidi att känna sig ganska svag, men samtidigt att hon kunde kämpa. Att man faktiskt klarar det. Hon tackade för maten, tog sin bok och försvann in på sitt rum.

'' Färdig pluggat.'' Tänkte hon för sig själv och la sig i sängen med sin laptop. Hon kollade de senaste på facebook, vilket som inte gjort på en bra tid och såg ett par nya vänförfrågningar. 

'' Sanna Hallholmen, Joakim Malm, Tomas Hedlund, Vivian Kolling.'' läste hon tyst. Hon fnissade till lite när hon insåg att Vivian hade ett aktivt facebook-account. Och hon hade en hel del fler vänner än vad Heidi hade.

Innan Heidi somnade låg hon och tänkte på allt som hade hänt och vad som var påväg att ske. Hon skulle försöka klura ut ett sätt att berätta om allt för Vivian, utan att glömma något och inte göra bort sig. Allt hon behövde göra som hade med skolarbete att göra och plugg. Heidi fick en del ångest. Hon hade tänkt sig en del frihet med att flytta ut igen. Hon hade alltid känt sig så låst när hon bodde i ett rum vid skolan, och därför hade det blivit skönt att flytta ut. Kunna åka var hon ville, när hon kände för det. Hon hade kunnat det förrut med, men inte på samma sätt. Egentligen ville hon sluta på skolan och skaffa sig ett jobb. Lära känna folk i staden, umgås och ha kul. Leva ett vuxenliv men samtidigt ungdomligt. Göra vad hon känner för utan att alltid behöva tänka på att plugga. Plugga, plugga, plugga. Hon ville träffa någon hon kunde vara sig själv med, ha kul med och berätta allt för. En riktigt god vän var vad hon ville ha. Allt hon kunde önska sig just nu. Utöver Vivian förstås. Och desustom ville hon prata med sin familj igen. Ta itu med sådant. Alla tankarna höll på att spränga Heidi's huvud och tillslut somnade hon.

 

Emilia

9 september 2012 10:39

Du tar verkligen bra bilder på dina simmar! C:

http://sims-emilia.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen flyttas! Denna kommer finnas kvar men jag känner för en fresh start och kommer fortsätta blogga på blogg.se, för det blir enklare för mig då jag har en annan blogg där med. Hoppas ni fortsätter följa mig. Var tyvärr tvungen att byta namn för ...

Kom inte in så jättemånga frågor, men jag tänkte i alla fall svara på dem som kom. Kan även uppdstera er att det ej går framåt med min dator, skriver detta inlägg från min iPad.   Har du någon pojkvän?  Nope. *foreveralone*  Gillar du någon? ...

FRÅGESTUND! Eftersom jag inte kan blogga så mycket om sims så tänkte jag ha en frågestund. Fråga allt ni vill veta! Om mitt personliga liv, om sims, om vad ni nu kan tänkas er vilja veta om mig och mitt spelande! Och bloggen förstås. Hit me!! Den som...

Ladda ner   Kollade igenom lite hår och föll pladask för denna. Ska ladda ner den så fort jag kan spela igen.. men det dröjer nog </3 MEN jag kommer inte sluta blogga. Tills jag kan spela sims ska jag försöka fixa nerladdningstips. ...

  Ladda ner jag äger inte bilden    Min dator funkar fortfarande inte men jag hade ändå tänkt försöka så gott som från denna. Ska se nästa vecka om jag kan låna någon av brorsan och kanske kunna ladda ner åtminstone grundspelet. Men tills j...