Heidi kommer upp på exchange ikväll, håll utkik mina fina! Japp, vill ni lämna ett avtryck om ert tyckande om denna historia blir jag också glad.

Tidigare delar: Del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12, del 13, del 14, del 15,del 16, del 17, del 18, del 19, del 20, del 21

Del 22

När Heidi hade kommit tillräckligt långt iväg från skolan saktade hon ner farten. Hon såg sig omkring. Att hon hade ett hus i denna stad, att hon hade växt upp i denna stad och ändå fått se så lite av den kändes galet. Hennes föräldrar hade aldrig visat henne särskilt många ställen och hon själv hade aldrig upptäckt nya, förräns nu. Det kändes som om hennes liv just startat.

Hon gick raka vägen in i sovrummet när hon kom hem. Även om det kändes som hon börjat om, hade hon inte glömt det som hänt. Vad Sanna berättat och allting omkring det. Tankarna gjorde henne utmattad redan vid åtta och hon hoppade i säng direkt. 

Det tog en lång tid innan Heidi kunde somna. Tankarna ville inte försvinna och hon stirrade upp i taket. Inte detsamma tak hon bott under den senaste tiden. Hon var trött på skolan och allt folk omkring den. Som om skolan var tillför att ge Heidi en massa problem. Det var dags nu, dags att ta sig ifrån skolan och ta livet till en ny nivå. Börja arbeta, bli mer vuxen. 

Nästa morgon hade hon bestämt sig för att ringa sina föräldrar, eller ja, hennes mamma. En fika, en spadag, en pooldag, vad som helst. Bara få träffa sin mamma, umgås och prata som om det förflutna var borta. För Heidi hade aldrig lämnat huset på grund av hennes mamma, det var på grund av hennes pappa hon tog sitt beslut och gjorde som hon gjorde. Hon hade all rätt i världen att umgås med sin mamma. 

Hon hoppade ur duschen och virade in sig i en handduk. Så fort hon hade dragit på sig sina kläder och sin kappa hörde hon en plingning på dörren och skyndade sig till fönstret i köket för att se vem det var. Molly. Vad sjutton ville hon Heidi? Hon trodde hon förstått att Heidi inte tänkte snacka mer om saken. 

Men för att verka lite trevlig, bestämde hon sig för att inte få utbrott på en gång och vara lite artig. Hon låste upp dörren och gick ut på trappan. Hon log lite mot Molly innan hon tog några steg ner och gick fram för att hälsa.

'' Hej, igen.'' sa Heidi med en kall ton. Inte riktigt meningen, inte enligt hennes plan, men hon kunde absolut inte låta bli.

Molly log stort och falskt. '' Hej Heidi. Det som hände igår, jag ber verkligen om ursäkt för att jag var så på och jag kan inte rå för det ibland. Jag har kris där hemma, lever ensam i ett stort hus som jag aldrig hinner städa, jag behöver hembiträde och mer pengar. Jag vill ha en befodran och du är min väg dit! '' 

Heidi log och skakade på huvudet, med en känsla av makt. '' Ledsen hörru. Men du får väl börja arbeta övertid på riktigt istället för att interljuva mig. Jag kommer aldrig, aldrig, aldrig att dela med mig av det jag minns den kvällen, och det vet du nog, eller hur? Du förstår va? Eller..? ''

Molly tittade bort en stund. '' Heidi, jag är inte bara här för att få min befodran. Jag skulle aldrig ens nämnt det, det var med fel av mig. Vi alla göra fel, men det som hände är något du måste ta tag i. '' 

'' Ja, absolut. '' svarade Heidi och väntade på att Molly skulle bubbla av glädje som hon sedan kunde förstöra. 

'' Åh, vad bra. Vad sägs om nästa vecka någon gång? Jag minns inte vilka dagar jag hade, onsdag klockan tre tror jag.. min kalender ligger i bilen.''

'' Du måste missförstått mig, '' började Heidi och log stort. '' Jag har bokat in en annan psykolog som jag ska tala ut med,  jag är ledsen.. '' svarade Heidi och tryckte sig förbi Molly som stod kvar en stund och tittade sig omkring. Sedan vände hon sig och gick raka vägen mot sin bil och körde iväg.

Heidi log för sig själv en stund. Ett steg närmare en bättre vardag. Blivit av med en blåst psykolog. Hon slog in numret till sin mamma och fick hoppas på det bästa. Egentligen vågade hon inte hoppas någonting, senaste gången dem såg hade hon i alla fall saknat Heidi, men Heidi låg då på sjukhus och hade ingen chans att ta sig där ifrån.

Det gick tre signaler.

'' Emily Edwall. '' hördes en röst från andra luren. Hade hon raderat Heidi från sina kontakter? 

'' Hej mamma.. det är jag, Heidi. '' sa Heidi tyst. Nästan mumlade, men hon var ändå tydlig i sina ord.

'' Åh jasså. Jag ska bara förflytta mig in i mitt arbetsrum, för lugn och ro, vänta lite. ''

Heidi nickade, men insåg att hennes mamma inte såg det och mumlade fram ett tyst ''mmm'' och väntade ett par minuter.

'' Så, förlåt. Din pappa har blivit ytterst paranoid och jag kan inte ha ett samtal utan att han förföljer mig och ska ha reda på allt. Hur är det gumman? Jag saknar dig väldigt mycket, din far.. är fortfarande arg och tillåter inte mig att prata med dig. Men jag har ett eget liv, det ska han skita i. '' 

Heidi log för sig själv. '' Jag saknar dig.. ytterst mycket. Jag har haft det så jobbigt och.. '' började hon och tog ett djupt andetag. '' Det har hänt en hel del. Och jag saknar dig. Kan vi träffas? Om det går? '' 

'' Åh visst. Vi kan väl ta en fika? Jag skickar dig en adress till ett fik här i Lucky Palms, din pappa känner inte till det, jag säger att jag har jobb att göra. '' 

Heidi förstod inte varför hennes pappa var som han var. Han lät inte frisk. '' Är allt väl med pappa, alltså är han... du vet... frisk? '' 

Hennes mamma skrattade. '' Ja, jag det tror jag. Fast man kan allt undra, men jag skickar ett sms, hejdå.''

Så fort Heidi fått infomation om stället åkte hon raka vägen dit. Ett blått, lite gammaldags hus med en hel del växter. Följde man vägen in fanns det en utomhusservering och innan för var det fullt med bord. Än så länge var det ganska tomt. 

Heidi gick fram till disken medan kassörskan gick in på toan. Hon kollade på alla bakverk. Dubbelt så bra där hon och Sanna brukade fika. Välfixade cupcakes, stora bakesler med glasyr på. Paradiset, tänkte hon.

Medan hon väntade beställde hon en kopp kaffe. Det gick en halv timme och Heidi började undra om hennes mamma satt på uteserveringen men kunde inte se någon. Hon såg sig omkring och en halv timme till hade gått. Hade hennes mamma bara sagt att hon skulle komma för att göra Heidi glad? 

Hon fiskade upp mobilen ur jackfickan och skickade iväg ett sms.

Till Emily (mamma) 09.46: 

Kommer du? Väntar. 

Det dröjde bara någon kortare minut innan hon fick svar.

Från Emily (mamma) 09.47: 

Förlåt, din pappa är som sagt paranoid.. försöker så fort jag kan, kram.

Heidi bestämde sig för att vänta utanför. Länge satt hon där ensam och någon dryg timma senare fick hon ett sms.

Från Emily (mamma) 10.59: 

Förlåt, kan inte ta mig dit. Verkligen ledsen, kanske ikväll. Puss. PS I LOVE YOU DS. 

Heidi hade ingen aning vad hon skulle göra. Hon var både ledsen och glad över hennes mamma försök och vilja, men samtidigt arg på hennes pappa. Hon valde att sitta kvar, njuta av höstsolen så länge det gick.

 

Katniss

29 september 2012 21:06

Älskar verkligen din blogg och historien Edwall!

 

lizzie

30 september 2012 00:00

Den är genomtänkt och väldigt bra skriven, väldigt berättande också! ♥

http://topsims.bloggplatsen.se

 

Petronella

30 september 2012 15:52

Den är så bra. :D Gud va bra! Sluta ALDRIG blogga!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen flyttas! Denna kommer finnas kvar men jag känner för en fresh start och kommer fortsätta blogga på blogg.se, för det blir enklare för mig då jag har en annan blogg där med. Hoppas ni fortsätter följa mig. Var tyvärr tvungen att byta namn för ...

Kom inte in så jättemånga frågor, men jag tänkte i alla fall svara på dem som kom. Kan även uppdstera er att det ej går framåt med min dator, skriver detta inlägg från min iPad.   Har du någon pojkvän?  Nope. *foreveralone*  Gillar du någon? ...

FRÅGESTUND! Eftersom jag inte kan blogga så mycket om sims så tänkte jag ha en frågestund. Fråga allt ni vill veta! Om mitt personliga liv, om sims, om vad ni nu kan tänkas er vilja veta om mig och mitt spelande! Och bloggen förstås. Hit me!! Den som...

Ladda ner   Kollade igenom lite hår och föll pladask för denna. Ska ladda ner den så fort jag kan spela igen.. men det dröjer nog </3 MEN jag kommer inte sluta blogga. Tills jag kan spela sims ska jag försöka fixa nerladdningstips. ...

  Ladda ner jag äger inte bilden    Min dator funkar fortfarande inte men jag hade ändå tänkt försöka så gott som från denna. Ska se nästa vecka om jag kan låna någon av brorsan och kanske kunna ladda ner åtminstone grundspelet. Men tills j...